ett inlägg om (min) saknad

ursäkta inlägget måste göra av allt någonstans...

Fråga: hur mycket får man sakna en person?
Svar: jag vet inte? tar det slut någon gång? ja när man är tillsammans igen kanske... det låter vettigt...
jag vet att jag saknar en person otroligt mycket just nu. saknaden finns alltid i bakhuvudet och ibland gör den sig extra påmind. dagens höjdpunkt är det dagliga smset. fjantigt? en aning kanske. jag läser gamla sms eller dagens sms innan jag somnar, nästan varje dag. jag blir tårögd av svaren jag får på mina sms. är det tilllåtet att sakna någon såhär mycket? jag tror det är det. mitt hopp, min glädjekälla mitt i all saknad är tanken på när vi träffas igen. hur jag går, springer och kastar mig i en öppen famn. tillfälligt stillande är tanken på våra stunder, "vår musik", våra sms, och tanken på att få vara där... i kreta. F**K KRETA.

Det står om det i tidningen, greklands ekonomiska kris, grekland = kreta. det strår om vilket underbart semester ställe grekland är, grekland = kreta.

Nu har jag avreagerat mig...
godnatt